Strage 242: krönikor av Fredrik Strage

 
 
Det tog en evighet för mig att läsa denna - av en god anledning - den är som en karamell som man inte vill få slut på. Det är en sådan fröjd! Strage är otroligt rolig, insiktsfull, kunnig och skicklig. Dessutom så himla trevlig! Inte för att jag pratade med honom mer än den tiden det tog honom att fixa ovan fina dedikation... men ändå. 
 
Alla med intresse av musik, popkultur eller bara väldigt roliga och bra texter bör läsa denna. Köp här eller här

Andres 1989 - 1998 och Lokko 1999 - 2009 av Andres Lokko

 
       
 
Tjugo års krönikor och andra texter av Andres Lokko är många pocketsidor, vill jag lova. Detta är två riktiga tegelstenar som jag släpade hem från bibblan - och nej, jag ska givetvis inte recensera dem, eller säga så värst mycket mer än att det var vansinnigt underhållande på sina ställen. Vissa intervjuer och krönikor läser jag med oerhört intresse och engagemang - vissa förstår jag knappt ett ord av. Och vissa bläddrar jag rakt förbi, om jag inte ens begriper rubriken och inledningen. Men det finns riktiga guldkorn för den som haft ett stort musikintresse under dessa år, och särskilt kanske för oss som är förtjusta i London. Lokko skriver ju fantastiskt bra, och hans intervjuer med tidiga indieidoler är ljuvliga. 
 
Första volymen, Andres, finns att köpa här eller här. Volym 2, Lokko, finns här eller här. Visst är de vrålsnygga sida vid sida? 

Jag blev Stockholmssyndromet av Kristin Enmark

 
Jag såg Kristin Enmark på Skavlan för ett tag sedan, jag hörde P3 Dokumentär-programmet där hon medverkar - trots det var jag nyfiken på att läsa hennes bok. Särskilt då efter att ha läst Janne Olssons bok för ungefär ett år sedan, en ypperlig skildring för övrigt. 
 
Jag tyckte väl att hon verkade lite spånig i de programmen hon medverkat i, och jag blev ju inte direkt överbevisad i läsningen av denna, mycket spretiga och otroligt konstiga bok. Den är skriven tillsammans med en journalist, vilket är smått chockerande eftersom den är väldigt dåligt skriven. Det började liksom med en felstavning på ingenjör (ingengör) och sedan flöt det bara på... hohoho. 
 
Det är en sorts varvning av berättelser om vad som händer under dramat som väl är skrivet av den här journalisten som heter Gunnar Wesslén, och Kristins egen berättelse. Texten är satt i olika typsnitt vilket kanske är nödvändigt, men jag vet inte, det är bara hackigt. Ibland känns det som om det börjar bli intressant, kanske ta en vändning - sedan gör det inte det ändå. Somliga kommenterar att de verkligen kan förstå hur det var där i valvet och hur man resonerade, jag kan absolut inte göra det. 
 
Det som gjorde att jag trots allt gav boken två stjärnor på Goodreads är att funderingarna kring Stockholmssyndromet som en sorts ursäkt eller urskuldning för polisens misslyckande i gisslansituationer är intressanta och relevanta. Jag kan omöjligt säga om polisen gjorde rätt eller fel i detta fallet (även om vissa grejer, som att ta dit en tonårsgrabb som man trodde var bror till rånaren för att "förhandla" såklart är helt uppåt väggarna) - men det är intressant att fundera lite kring. 
 
Sedan kan vi ju heller inte veta vad som är sant och inte vad gäller inspelningen av samtalet mellan Enmark och Olof Palme - det är ju fastställt att man har klippt bort vissa bitar, men omöjligt för oss att säga eller tro hur det var. Hela samtalet finns för övrigt återgivet i text i slutet av boken, fullt med särskrivningar och annat krafs. Man kan väl omöjligt säga att faktumet att det är en transkribering ursäktar särskrivningar och stavfel, eftersom just sådana inte tenderar att vara närvarande i tal. 
 
Läs inte denna. Men läs gärna Janne Olssons bok för den är, som sagt, riktigt bra. Jag tänkte nog läsa Clark Olofssons variant också, faktiskt, det är ett fascinerande fall i svensk historia men Enmarks berättelse är inte bra. 
 
 
Vill du läsa boken finns den just nu på Adlibris pocketrea för 24:-.