2016: 330 - För Lydia av Gun-Britt Sundström

 
Detta är Gun-Britt Sundströms omarbetning av Hjalmar Söderbergs Den allvarsamma leken - huvudpersonerna är fortfarande Arvid och Lydia, men handlingen har förflyttats till sent 50-tal fram till tidigt 70-tal, och perspektivet är numera Lydias. 
 
Det är intressant att läsa berättelsen, som ju bibehålls trots förändrat perspektiv och tidsrymd, ur en annan synvinkel. Jag tycker att Lydias historia är mycket mer intressant, och kanske ännu mer just i denna nya, mer frigjorda tid full av utveckling och nyheter. Jag kunde dock inte låta bli att röra ihop den med Maken här och där - samma författare, samma tidsålder och kvällströtthet förstås. Men det gjorde inte så mycket. 
 
Jag älskar ju Den allvarsamma leken högt och rent, och därför är det problematiskt att "betygsätta" För Lydia. Originalet är så fulländat och vackert att det är svårt att göra Sundström rättvisa. Men det kanske inte behövs sägas så mycket mer. Se bara till att läsa originalet först, det är mitt viktigaste råd. 

2016: 319 - Sedan du försvann av Morgan Matson

 
Åh, vilken varm, fin, härlig YA-roman! 
 
Jag har inte läst något av Morgan Matson tidigare, men jag har förstås hört talas om titlar såsom Amy and Roger's Epic Detour som brukar dyka upp i de flesta rekommendationslistorna - jag har bara inte registrerat namnet. Men tro mig, jag kommer att läsa mer av Matson. 
 
Emily har precis slutat skolan för vårterminen när hennes bästa kompis Sloane försvinner. Hon är bara borta - spårlöst försvunnen. Ja, hela familjen är alltså försvunnen, så det är nog ingen kidnappning på gång. Hon svarar inte i telefon eller på sms och Emily vet inte vad hon ska ta sig till. 
 
Efter ett par dagar landar ett brev i postlådan - en av Sloanes listor. Denna gången är det en lista på alla möjliga saker som Emily ska göra under sommaren och tja - vad annat kan hon göra? Det är ju bara att sätta igång... 
 
Det är otroligt härligt att följa Emily genom listan och se hur hon utvecklas, hur hon vågar göra saker hon knappt drömt om tidigare, hon får nya vänner tack vare listan, hon får ett sommarjobb och blir en självständig, tuff tjej! Det är väldigt "empowering" att läsa om hennes äventyr tycker jag - vissa saker hon tar sig för är inte så dramatiska egentligen, men somliga kräver verkligen både mod och motivation - jag älskar det! 
 
Karaktärerna är också härliga. Emily är betydligt mer älskvärd mot slutet av boken, och det är ju som det ska vara i en utvecklingsroman av denna kalibern. Men Frank! Åh, han är min nya favorit alla kategorier! 
 
Slutet är lite för... hastigt. Det känns som om alla lösa tåtar behövde knytas ihop lite för fort, och det är synd på en bok som ändå tickar på i ett så stadigt tempo genom resten av handlingen. Men jag kan leva med det, det är inte ett dåligt slut. 
 
Så - mer Matson för mig och mer Matson åt folket! Tack Modernista för recensionsexemplaret :-) 

2016: 318 - Loggböckerna 2005-2013 av Bodil Malmsten

 
Som jag har skrivit om tidigare tog det tid för mig att ta mig igenom denna underbara, tjocka volym i danskt band. Den är nämligen kring 600 sidor lång, och på något vis skräckinjagande därför. Men när jag beslutade mig för att läsa "en i taget" - den består ju av alla fem loggböcker - blev det något helt annat, och nu är jag alltså klar. 
 
Jag har läst dem direkt och jag har lyssnat lite i perioder - de sista två finns nämligen inlästa - och de gör sig precis lika bra på båda vis. (Det är dock inte Malmsten själv som har läst in dem.)
 
Detta är ju lite som en sammanställd blogg - på många vis är det en sammanställd blogg har jag förstått - och det är väldigt svårt att recensera därför. Men kommentera kan man, och det ska jag försöka göra. 
 
Jag älskar detta. Varenda ord! Bodil Malmsten var en oerhörd skribent, helt fantastisk på att formulera sig, rolig, vass och skarp - för att i nästa korta text berätta om något oerhört sorgligt. Vi får politiska kommentarer, främst om Sarkozy, vi får höra om hennes älskade "amerikanska deckarserier med mördare med psykopatiska drag", om Finistère, om staden efter Finistère där hon vantrivs, om andrahandstvåan i Stockholm. 
 
Om mobilföretaget Orange, om mullvadar, om Kvinnan som inte bor, om Arbetsförmedlingens bedrövliga sätt att behandla de som redan har det jävligt, om att inte våga fråga efter fiberhuskmix på Coop, om det omöjliga i att få fram ett paket från Frankrike till Sverige, om Bob Dylan, om sorg och att vilja supa sig full trots att man inte tål alkohol, och när man sedan köper en halvflaska vitt och den går mitt itu på vägen och man inte kan hitta en papperskorg utan får bära hem flaskans båda beståndsdelar i sin kasse. 
 
Om att titta på tv i vårdcentralens väntrum för att man inte har någon egen tv och det därför känns som om man får något gratis om man tittar, om systersonen Stuffe i Fattaru, om Mumma i Jämtlands inland och om att förlora sitt modersmål, förlåt mormorsmål. Huvvaligen! 
 
Helt underbart. Outstanding! Läs, snälla, och sedan kan du läsa en gång till för det är så fantastiskt. Tack Modernista för recensionsexemplaret, och för tålamodet! 
 
Loggböckerna i ordning: Hör bara hur ditt hjärta bultar i mig, Kom och hälsa på mig om tusen år, De från norr kommande leoparderna, Och en månad går fortare nu än ett hjärtslag, Och ett skepp med sju segel och femti kanoner ska försvinna med mig.