Resa i månljus av Antal Szerb

Av alla språk som förekommer i utmaningen Månadens språk som Ugglan & Boken satt ihop kändes inte ungerska som ett som jag behövde oroa mig något särskilt för att komma på en bra titel till. Varför jag kände så kan jag inte riktigt förklara, för jag kan väl inte ens nämna en handfull ungerska författare på rak arm. Imre Kertesz och Magda Szabo, ja, men jag har inte läst någon av dem.
 
Så - jag insåg mina eventuella begränsningar snabbt, och började lyssna på boken jag till slut valde redan 1 april - för att ha lite utrymme ifall den inte visade sig vara rätt för mig. Valet föll på Resa i månljus av Antal Szerb, som praktiskt nog fanns som ljudbok på Storytel. 
 
Det som lockade mig, utöver den underbara titeln och det vackra omslaget, var att det pratades om Italien och att åka tåg. Ibland räcker små detaljer för att fånga mitt första intresse, men det är inte alltid det innebär att intresset förblir intakt. Men det blev det här - jag njöt i stora drag av Resa i månljus. Den skrevs 1937, vilket jag glömmer bort flera gånger under läsningen. Det är ett gott betyg, från mig, för det är inte helt ovanligt att jag blir trött på texter som känns ålderdomliga. 
 
Vår huvudperson är Mihály, som är på bröllopsresa tillsammans med sin nyblivna hustru Erzsi. Han har fått henne att lämna sin man för honom, och borde förstås vara lycklig, men redan första kvällen ger han sig ut på egna strövtåg i Venedig och ett par dagar senare springer han på en bekant från ungdomen och plötsligt väcks otaliga minnen till liv, och tvivlet inför äktenskap och vuxenliv blir överväldigande.
 
Ett par dagar senare går han, mer eller mindre medvetet, på fel tåg och låter sin fru resa vidare ensam. Själv gör Mihály en krokig resa, såväl inom sig som i Italien, konfronteras med fler minnen och fler gamla vänner, och vi får följa med. Vi får även följa Erzsi efter att hon lämnats ensam. 
 
Balansen mellan ungdom och vuxenliv kan jag känna igen mig i - jag är i den där åldern just nu där det känns som om ungdomen inte är speciellt långt borta, men det riktiga vuxenlivet väntar runt hörnet. Somliga i min ålder - jag är trettiosex - är superstadgade och har tre och ett halvt barn, somliga är oändligt långt ifrån vuxenlivet. Jag är mitt emellan, vilket är en ganska spännande plats eftersom jag ser en ljus framtid, och jag kan förstå Mihálys pendling mellan det stadiga och det "ansvarslösa", där man egentligen bara behöver rå om sig själv. 
 
Tyckte mycket om denna, och hoppas att den uppnår rejäl klassikerstatus framöver, det är en fantastiskt bra bok som flyter på väldigt fint och som är skriven på ett väldigt tillgängligt sätt. Härligt! 
 
Boken finns att köpa här eller här. Maj månads språk är indonesiska, vilket känns något mer skrämmande än ungerska men jag ska hämta en bok på biblioteket i eftermiddag som jag hoppas visar sig vara helt rätt... :-)