Mannen på Trinisla av Jerker Virdborg

Mannen på Trinisla utsågs till måndagens bok i en av mina bokcirklar, och förra söndagen träffades vi för att diskutera den. Jag har varit lite nyfiken på Jerker Virdborg, så det passade bra att läsa den nu. 
 
Boken utspelar sig under ett ångande hett dygn på ön Trinisla i närheten av Hamburgsund. (Det finns lite intressanta historiska detaljer i boken, för den som är intresserad av Bohuslän.) På och kring ön finns ett antal personer, alla med olika agendor och förutsättningar, och vi får följa några själar under dygnet. 
 
Tanken är intressant - att det kända möter det okända. Och miljöbeskrivningarna är fantastiska! Men jag förstår inte poängen här. Ofta tycker jag inte att det är nödvändigt att ställa frågan vad syftet är med en roman, eller vad författaren vill komma fram till eller få fram, men här undrar jag verkligen. Det kändes som poänglös, utdragen och allmänt tjatig läsning.
 
Stämningen har hyllats i diverse recensioner och detta kan jag delvis hålla med om - vi i gruppen som har spenderat somrar vid havet, som gillar att bada och fiska krabbor och har sältan i blodet kunde förstå vart Virdborg ville komma med den. Som en novell som skildrar semesterstämning i tung hetta hade den kanske gjort sig alldeles utmärkt. Den av oss som inte gillar varken båtar, hav eller bad tyckte snarare att det blev obehagligt. 
 
Boken finns att köpa här eller här

Frank, kärleken och skivbutiken av Rachel Joyce

Av Rachel Joyce har jag tidigare läst Harold Frys osannolika pilgrimsfärd - jag hittar inte texten jag skrev nu, men jag har för mig att jag tyckte att den var ganska gullig men inget särskilt. Men baksidestexten - ja, förlåt, men nu ska jag göra ett undantag och slänga in en sådan för den är så bra - golvade mig, så det var ju klart att jag skulle läsa om Frank! Och kärleken! Och skivbutiken! 
 
"Året är 1988, Thatcher och punken regerar England. På Unity Street i en liten engelsk industristad ligger Franks skivbutik. Frank säljer i princip all sorts musik, bara den är pressad i vinyl. En dag när han spelat Vivaldis De fyra årstiderna för en kund kliver en ung kvinna i ärtgrön kappa in i butiken. Men hon vänder genast på klacken och försvinner ut genom dörren, bara för att svimma på tröskeln.

Vem är denna mystiska unga dam? Det visar sig att hon heter Ilse Brauchmann och efter några veckor är hon tillbaka för att suga i sig Franks encyklopediska musikkunskaper. Deras diskussioner på ett närbeläget kafé blir allt mer djuplodande och inom kort står det klart att de är förälskade i varandra. Men Frank drar sig undan, rädd för kärleken som han är efter en ungdomsförälskelse med katastrofal utgång. Ilse blir sårad och försvinner spårlöst.

Frågan är om Frank förmår uppbåda allt det mod han saknar för att hitta sin Ilse. Kan musiken föra dem samman som den en gång gjorde? Det ser för mörkt ut för Frank och hans vinylbutik, nu när cd-skivan gjort entré på skivmarknaden och butik efter butik slår igen på Unity Street." 
 
Jag tänkte förstås först på Nick Hornby och High Fidelity när jag läste om en skivbutik med en mycket dedikerad man som innehavare, och visst kan man känna igen Hornby här - men det är lite mjukare, lite rarare än hos Hornby. Musik är otroligt viktigt för mig, och jag älskar att läsa om personerna i boken, somliga sträva och kärva på många vis men odiskutabelt brittiska och så dedikerade! Det är underbart. 
 
Jag fick en fråga efter att ha gett den ett gott betyg på Goodreads, om vad det var jag gillade egentligen, för min väninna tyckte inte att den var varken feelgood eller romantisk. För mig är romantik motsatsen till cynism, att kasta sig in i något med ett öppet och positivt sinne (och behöver ju egentligen inte alls ha med romantisk kärlek att göra) och det, om något, tycker jag att vi får vara med om här. Mycket mysigt! Och mysigt = feelgood, för mig, så ja, det är det också :-) 
 
Boken finns att köpa här eller här
 

Totalskada av Helena von Zweigbergk

Agneta och Xavier har levt ett långt liv tillsammans. Han kom från Argentina efter att hans första fru mördades av regimen, med en liten dotter i följetåg. De har två döttrar tillsammans, de harvar på. Konflikterna får liksom passera, man orkar inte längre ta tag i dem. Det går väl bra, liksom. Det är tryggt och tolerant. 
 
Men så inträffar en fullständig katastrof och det finns inte en chans att låta den bero och fortsätta som förut. En liten, dum, slarvig grej orsakar förödelse i deras liv, och det är en av dem som är ansvarig för misären som uppstår. 
 
Jag älskar von Zweigbergks sätt att skildra relationer, hon är mästerlig på det. Utan att gå in på det allra intimaste lyckas hon berätta ända in på djupet. Det är otroligt känslosamt och naket, men det blir inte för mycket och för kladdigt. Fantastiskt bra. Och skrämmande, för katastrofen som drabbar familjen kan drabba den bäste, även om man är försiktig. Och det är sannerligen inget som bara går att sopa under mattan, heller. 
 
Pust, vad svårt det var att skriva denna text utan att avslöja vad katastrofen faktiskt är! Jag vet att poddar och artiklar har berättat det redan, men nu försökte jag passa mig för att slippa spoila något. Hoppas att du vill läsa, för den är fantastisk. 
 
Boken finns att köpa här eller här