Kulturkollos veckoutmaning: Nostalgi!

 
Höstterminen är igång, även för oss som varken är studenter eller lärare, och därmed - förhoppningsvis - mer regelbundet och ordnat bloggande, och förstås deltagande i diverse utmaningar när tid och lust finns! 
 
Hos kompisarna på Kulturkollo är det nostalgitema denna veckan, och utmaningen är som sig bör en enkät kring nostalgi. Mycket roligt, tycker jag! För referens så är jag född 1982 vilket förstås spelar roll här. 

Dina tre bästa låtar att gråta ut till efter att det tagit slut med pojk/flickvännen?

Åh, kanske inte just i relation till slutgörning, men tre riktigt tårdrypande kärlekslåtar var ju Nothing's gonna change my love for you med Glenn Medeiros, My heart will go on av Céline Dion och naturligtvis, mästaren himself, (Everything I do) I do it for you av Bryan Adams. 

Första egna inhandlade skivan (SP/LP/CD/whatever men kom inte dragande med spotifylistor, va?)

Bryan Adams Waking up the neighbours

Tidstypiska modeplagget/modedetaljen du verkligen minns att du hade och var stolt och glad över: 

Jag hade en lite rosaröd Acqua Limone-tröja som var ganska ovanlig, och en grå Champion-hoodie. Och blå Filakängor, som egentligen var 1½ storlek för stora men det var det sista paret och fick vara värt lite sulor och extrasockor! Den svarta Chevignonjackan gick inte heller av för hackor. Visst är det svårt att tro att jag numera har absolut noll intresse av märkeskläder? Mmm. 

Den första ”riktiga” boken du läste själv (bestäm själv vad som är ”riktig”, om det innebär mer text eller svårare meningar, men alltså boken du kände att du verkligen var stolt över att ha klarat av)

Jag lärde mig läsa väldigt tidigt och kommer faktiskt inte ihåg - men jag läste Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige innan jag började skolan, så det kanske är den. Och Det blåser på månen av Eric Linklater. 

Favoritdoft schampo/deo: 

Pamela i Date-serien var fin! Skulle kunna tänka mig den än idag, fräsch och god. 

Godnattsagan som lästes tusen gånger: 

Duktiga Annika, välsigne mina ömma, tålmodiga föräldrar. 

Bokserien du läst om och om igen: 

Merri Viks Lotta och alla Lisbeth Pahnkes böcker om Britta och Silver. 

Det här godiset minns jag!

Rätt mycket finns fortfarande kvar, men i kafét på ridskolan fanns något som hette Tangy, liksom sega, platta, långsmala godisbitar som var gröna eller orange. Goda och sura. Och så blandade man tuggummin, t.ex Chock och Dance var en otrolig smaksensation. 

TV-serien du fortfarande vill se om: 

Skilda Världar vore väldigt rolig att återse. Det känns som om den kanske inte har åldrats helt hundra. 

Det här är den godaste GB-glassen genom tiderna: 

Jag är en stor försvarare av Piggelin och Sandwich och de finns ju än. Men det fanns en som hette Red Dream, tror det kanske var sommaren 1994 och/eller 1995, som var galet god. 

Filmen ”alla” såg och vad du tyckte om den: 

Den första "från-11-år" jag såg var Jurassic Park, som väl definitivt alla såg. Ingen aning om vad jag tyckte om den, men minns att jag åtminstone inte tyckte att den var läskig. Några år senare såg förstås alla Fucking Åmål som jag älskar till denna dag. 

Färger på badrummets inredning där hemma när du var barn? 

Minns inte hur det såg ut där vi bodde fram till 1988 (dock var köket där fantastiskt i brunt och orange) - och därefter var det inga konstigheter. Milda blå och rosa toner, till vitt och beige, typ. 

Double Love (Sweet Valley High #1) av Francine Pascal

Åh, jag vet inte riktigt vad som fick mig att vilja läsa en gammal Tvillingarna-bok - men skulle det ske så fick det ju vara ur high school-serien, och gärna då den första boken. Och det visade sig att den har jag faktiskt aldrig läst. Vi hade liksom några stycken allihop som vi lånade av varann, men just denna - som hette Rivaler i kärlek på svenska - tror jag inte att någon av oss hade. 
 
Och jag ska inte skriva någon längre utläggning om saken heller. Det är en ganska rörig historia med förväxlingar, missförstånd, lögner, hämnd och naturligtvis ett relativt lyckligt slut. 
 
Jag undrar vad det var som var så lockande när vi var små - antagligen någon sorts kombination av glamouren i USA (som vi ju även kunde se i t.ex Pang i plugget och California Dreams) - ni vet, de hänger på restauranger och går på danser och baler och allt vad det är. Det var ju främst på mellanstadiet vi läste böckerna, och då var det förstås otroligt spännande! Vi trodde nog till och med att högstadiet skulle vara något i stil med high school... det var det nu inte. Haha. 
 
Men - visst var det kul att återse tvillingarna, även om de är otroligt irriterande på varsitt vis. Jag kan varken rekommendera eller avråda, men om det är tjugo år sedan även du läste dem sist så varför inte! Dock tycker jag att Lottaböckerna har hållit bättre för tidens tand och de är ändå tjugo-trettio år äldre... 

Bästautmaningen: Konserter

 
Lyran var i Stockholm i helgen för att se Marcus & Martinus med sin dotter. Därför frågar hon: Vilken är den bästa konsert du varit på? Berätta!
 
Detta är otroligt svårt - jag har varit på massor av konserter. Och flera festivaler också, men jag lämnar dem utanför denna gången, annars kan jag hålla på hur länge som helst. Men jag måste ta med fyra stycken som var otroligt bra på olika sätt! 
 
 
Den allra första stora konserten jag var på, förutom spelningar på Liseberg och sådär, var The Prodigy i Scandinavium 19 november 1997. Så otroligt häftigt! De var ju i blåsväder just då på grund av videon till Smack my bitch up, som inte fick visas på skandinavisk MTV - gissa om de spelade den på skärmarna ändå? Superhäftigt var det i alla fall, men jag är glad att våra föräldrar insisterade på sittplatser för det var nog ganska mycket röj därnere på golvet... 
 
 
Sommaren 2004 lyckades en väninna och jag på något vis få tag på biljetter till The Shins och Belle & Sebastian på innergården på Somerset House. Solen strålade, det serverades äppelmust i 2-pintsmuggar och det var helt enkelt fantastiskt. Blev alldeles varm nu när jag lyckades googla fram bilden! 
 
 
I slutet på januari 2005 såg jag Green Day under American Idiot-turnén, på Brixton Academy. Jag har varit på otaliga fantastiska konserter där tidigare, P J Harvey är en som sticker ut, men detta var så himla bra. En sak som är viktig för mig för att jag ska gilla musik i alla former är att det finns en viss energi, ett driv, i musiken. Och det hade Green Day så att det räckte och blev över. Himla bra. Biljetterna var en present på en kompis 20-årsdag dessutom, det var hans första stora gig och han tycte att det var fantastiskt. 
 
 
Men allra mest fantastiskt var nog ändå Paul McCartney på Earl's Court på påskafton 2003 - den enda påsken jag inte firat med familjen. Biljetterna sålde ut på nolltid, men min dåvarande sambo gick in i den där lilla butiken som låg på Argyll Street då och kollade - och bannemig, han fick tag på två stycken! Högt uppe i närheten av taket, men det var helt otroligt. Han spelade Something på ukulele och höll ett litet "tal" om George och jag grät och grät men var ändå alldeles överväldigande lycklig. Fantastiskt bra. (Vad ung han ser ut på bilden förresten, han var ju ändå nästan fyllda 60.) 
 
Det finns fler, som sagt - men jag nöjer mig här för denna gången. Kanske borde rota igenom mina gamla LJ-arkiv och se vad jag har glömt! ;)