Drottningen i kassan av Erika Petersson

 
 
Jag har följt Erika på Twitter i många herrans år och alltid känt igen mig otroligt mycket i hennes kvicka kommentarer. Jag har jobbat i diverse serviceyrken, från kassörska och delikatessbiträde till barmaid och servitris, och det är ju sannerligen på gott och ont som en träffar folk hela dagarna...! 
 
Detta är en riktigtt kul samling av tweets, berättelser, bilder och diverse annat och visst är det kul. Jag hoppade lite fram och tillbaks och hit och dit under läsningen och tog till mig mycket - för visst är det underhållande och visst skrattar jag högt ibland, men det är även viktigt att belysa hur jäkla illa människor beter sig ibland. 
 
Riktigt kul att det blev bok - och den kan du få tag på här eller här

Till min allra bästa vän av Maria Hamberg

 
Det är tidigt 70-tal när Kristina flyttar från bondgården i Ångermanland för att arbeta som au pair i en fin familj i London. Kontrasten är minst sagt påtaglig, på alla upptänkliga vis. I våningen under bor Anabell, gruvarbetardotter från Wales, och de två unga kvinnorna blir snabbt såta vänner. De hjälper varandra igenom alla möjliga och omöjliga situationer, vilket leder till en livslång vänskap som står emot tidens tand och alla de förändringar som livet kastar åt dem. 
 
Man jämför Hamberg med Ferrante och hon har fått Ivar Lo-priset för att ha förnyat arbetarlitteraturen. Jag kan hålla med om båda dessa - men av någon anledning fastnar boken inte helt och hållet hos mig. Jag kan inte riktigt förklara varför. Kanske var jag i fel sinnesstämning när jag läste, kanske förväntade jag mig något annat - det är inte alls omöjligt att det är så. Jag är väl dessutom lite känslig för Londonskildringar, på samma sätt som jag är med Göteborg - stämmer det inte med min uppfattning tycker jag att det är svårt att hantera. Men, säger du, du bodde ju inte i London på 1970-talet! Nej, det gjorde jag inte, men det gjorde Nina Stibbe och Alan Bennett
 
Kanske läser jag om denna, när jag inte måste lämna tillbaks den till biblioteket nästa dag och när jag kanske är på ett lämpligare humör. Jag märker ju att det är en bra bok - det är bara inte riktigt min bok. 
 
 
Boken finns att köpa här eller här
 

Blicken, pilen, filen av Dorthe Nors

 
 
Sonja är i fyrtioårsåldern, bor i Köpenhamn, jobbar med att översätta svenska deckare som utspelar sig i Ystad och kan inte lära sig köra bil. Eller ja, köra går väl bra, men hon kan inte växla. Och det blir inte bättre av att den dominanta körskoleläraren Jytte bokstavligen gör det åt henne, med dubbelkommandot i skolbilen. 
 
Vid sidan av de jobbiga körlektionerna går Sonja på massage ibland och berusas av beröringen (tänk introt till Amélie), träffar en väninna på krogen då och då och funderar på gränser och kontroll. Hon är inte särskilt bra på något av dem. Men nu är det väl ändå dags att ta kommandot själv? Första steget: att byta körskolelärare. Men inte ens det blir enkelt... 
 
Humoristiskt, skarpt och i det närmsta poetiskt på sina ställen. Föredömligt kompakt - jag gillar verkligen när romaner kan kännas "hela" trots att de är under 200 sidor långa - mycket bra, helt enkelt. 
 
 
 
Andra som har skrivit om boken: ...och dagarna går, Som ett sandkorn
 
Boken finns att köpa här eller här