Frankenstein av Mary Shelley

 
 
Ett tema under årets upplaga av Göteborgs Romanfestival var Mary Shelleys Frankenstein, som fick särskild uppmärksamhet under söndagen. Jag har den i bokhyllan, en Wordsworth Classics-utgåva som jag köpte någon gång på gymnasiet, men har inte kommit mig för att läsa den. Nu blev det bråda dagar, så jag passade på att lyssna på en något förkortad version under söndagsmorgonen, och hann nästan klart lagom till att frukostsällskapet stod i dörren! Jag har lyssnat på ett par förkortade Penguinversioner av klassiker tidigare, nämligen Stolthet och fördom och Lysande utsikter och tycker att de är bra - så detta funkade fint för mig. Jag upplever inte att det var mycket som saknades. 
 
Jag behöver knappast gå in på handlingen - "alla" känner till Frankenstein och framför allt hans monster. En hjärtskärande berättelse om ensamhet och vänskap - eller companionship, skulle jag vilja säga - och om främlingskap och främlingsfientlighet. Det är otroligt att tänka sig att den är tvåhundra år gammal! Men somliga teman är förstås evigt aktuella och jag tror att vi kommer att fortsätta att läsa Frankenstein i tvåhundra år till. Den har beskrivits som den första science fiction-romanen, och det låter onekligen fullt rimligt. Nu skulle jag gärna vilja se den klassiska filmatiseringen också! 
 
Den förkortade versionen finns att lyssna på i en app nära dig - om du vill läsa boken i sin helhet kan du köpa den till exempel här eller här

The Break av Marian Keyes

Jag har haft lite varierande relation till Marian Keyes genom åren. Liksom de flesta andra, gillade jag verkligen Vattenmelonen och En oväntad semester och När Lucy Sullivan skulle gifta sig. Sedan var jag lite skeptisk till Änglar men älskade Sista chansen och Sushi för nybörjare och tyckte att Å andra sidan var högst medioker. 
 
Sedan kom Är det någon där? 2006 som faktiskt är ett mästerverk - jag har nog aldrig läst något så fantastiskt om sorg och förlust, på allvar - och sedan började det variera lite grann igen med En förtjusande man som var 400 sidor för lång och Oväntat besök på Star Street som var så förutsägbar att jag fick eksem och sedan gillade jag ändå Hemligheten på Mercy Close som avslutar sviten om systrarna Walsh eftersom Helen är min favorit, och sedan tyckte jag att Kvinnan som stal mitt liv var tråkig och voilà så är vi framme i nutid. Varsågoda för genomgången av Keyes bibliografi med mina djupa kommentarer ;-) 
 
Och när en ny bok visade sig vara på gång kunde jag inte låta bli att bli nyfiken, och när jag fick höra att den engelska inläsningen var bra passade jag på att just lyssna på den. Jag tror att det var ett bra drag - den är nämligen ganska lång och jag kan bli lite uttråkad - men den passar verkligen bra som ljudbok, och inläsaren är mycket riktigt lysande. 
 
Amy är lyckligt gift med Hugh - hon har dottern Neeve (ja, det stavas faktiskt så, jag fick kolla upp det) från ett tidigare äktenskap, hon har Sofie som egentligen är hennes brorsdotter, och så har de Kiara gemensamt. De bor i Dublin, Amy är i London ett par dagar i veckan som del av sitt arbete på PR-byrån som hon driver tillsammans med vännerna Tim och Alistair, och det mesta är frid och fröjd. Tills Hugh kommer hem en dag och berättar att han behöver en paus. Han vill ta sex månaders "ledigt" från äktenskapet och resa till sydostasien för att finna sig själv. Han har nyss förlorat både sin pappa och en god vän och nu är det dags att reda upp sitt eget liv. Men han ska komma tillbaka! När ett halvår har gått lovar han att vara tillbaks. 
 
Det finns inte så mycket Amy kan säga - det är bara att låta honom gå. Efter intensiv sorg och ilska kommer hon på att om Hugh ska ha ledigt från äktenskapet får ju hon faktiskt också lov att ta ledigt... med allt vad det innebär. 
 
Berättelsen berättas dels i nutid och dels i återblickar och det flyter på väldigt bra, och utan att bli alldeles för rörigt. Mycket är väldigt, väldigt roligt - Marian Keyes har en förmåga att formulera sig så att man skrattar högt (en replik om rabies på ett känsligt ställe fick mig att nästan ramla av trottoaren en morgon) - men det finns allvarligare element här också. Boken kom ut ett tag innan Irlands parlament röstade igenom den nya abortlagen, till exempel, och detta är ett ämne som tas upp på ett bra sätt - för oss som inte bor på Irland är det inte riktigt begripligt hur det har varit - här åskådliggörs det. 
 
Bitarna om dottern Neeves Youtube-kanal där hon värvar sin mormor, Amys mamma, som "Lilian O'Connell Mother Of Five" är komiskt geniala. Missa inte denna! Jag hade helt missat att den kom på svenska redan för en månad sedan och den kan man köpa här eller här. Jag vill annars väldigt gärna rekommendera den engelska ljudboken, åtminstone till den som inte tycker att det är för bekymmersamt att lyssna på en irländsk dialekt - det är så gudomligt vackert! 

Bonjour tristesse av Françoise Sagan

                  
   
 
Så har jag då äntligen lyckats läsa boken som bör vara den jag har i flest utgåvor, format och kanske till och med på flest språk eftersom jag har den på såväl engelska, franska och svenska. Jag har pocketvarianter, gamla och nya, jag har ett par e-böcker och jag har tänkt läsa den minst tre somrar i rad, om inte fyra. Tänk att det kan ta sådan tid att läsa en roman på 100 sidor när man som jag somliga år lyckas läsa en bok om dagen, i snitt. Men nu är det gjort och det är jag innerligt glad för. Missa in att det är sommarens läsning hos Kulturkollo läser, också - ofta är det ju en bokcirkel som får mig att läsa något jag skjutit på för länge, nu blev det faktiskt annonserat strax efter att jag läst klart. 
 
Vår huvudperson är sjuttonåriga Cécile. Efter att ha bott på katolska internatskolor större delen av sin barn- och ungdom är hon nu på semester på franska rivieran tillsammans med sin livsnjutande pappa, som avgudar henne, och hans unga flickvän Elsa, som hon kommer riktigt bra överens med. Hon vänslas med grannen Cyril och badar och dricker och röker och har det ganska gott. Men så dyker en annan kvinna upp, Anne, som pappan haft en relation med tidigare och plötsligt förändras allt. Anne försöker ta en loco parentis, föräldraroll, gentemot Cécile och det är hon inte det minsta intresserad av. Elsa skuffas undan, och tillsammans börjar Elsa och Cécile smida planer, med hjälp av Cyril - men inte kunde de tänka sig att det skulle gå så långt... 
 
Sagan var bara arton år när boken kom ut, och visst märks det ibland att det är en ung person som har skrivit - och märk väl att den kom ut 1954, dessutom. Den är svärmisk och ibland något pretentiös, men det är ju jag också, det är väl inget konstigt med det ;-) Jag tycker att det finns mycket värme och driv här, och jag gillar verkligen skildringarna av lata dagar, sol och salt och dagdrömmar. En riktigt trevlig läsupplevelse som är väl värd sin status som modern klassiker. Köp boken här eller här