A room with a view (Ett rum med utsikt) av E M Forster

 
   
  
   
 
Jag läste en kurs i Critical Practice på universitetet - en sådan där som de smartaste jag känner blev underkända i, med oerhört mycket text, svåra uppgifter och så många sidospår att man kan bli nipprig. Några av de namn som upprepades utan hejd var Foucault, Wittgenstein, Heidegger - och Forster. Därför har jag nog varit lite rädd för Forster, även om han står i bokhyllan på flera ställen. 
 
Men - det var dags att komma på en titel till "Read on location" till Sommarbingot och då klickade det till. Såklart det var nu det var dags! Men den är ju så tjock... trodde jag. Det visade sig att min utgåva även innehåller Howard's End - denna är en liten behändig en. Perfekt för semester - fast jag lämnade den tryckta varianten hemma och läste e-boken istället. 
 
Det är tidigt 1900-tal, under den korta edvardianska eran - en tid då brittiska medelklasskvinnor blev mer frigjorda, reste mer och skapade sig äventyr. Lucy Honeychurch, en ung dam från Surrey, är på resa i Italien med sin äldre släkting Charlotte som agerar förkläde åt henne - hon benämns som kusin, men jag tror att hon egentligen är kusin till Lucys mamma. När vi träffar dem befinner de sig i Florens på ett pensionat, där de blivit lovade ett rum med utsikt men har fått ett som blickar över en innergård. En Mr Emerson hör dem och erbjuder dem att byta rum med honom och hans son George, vilket de till slut går med på efter lite övertalning av en kyrkans man som också är engelsman och bor på pensionatet. 
 
Under tiden i Florens blir Lucy och George vittnen till ett brott vilket för dem närmare varandra genom ett längre samtal. Lucy är osäker på sina känslor och undviker hädanefter George, dels på grund av förvirringen men även för att hålla Charlotte stången. Under en utflykt inträffar en annan incident som resulterar i att Lucy och Charlotte lämnar Florens för Rom omedelbart, varefter de reser hem till Surrey igen. Men inom kort sker förändringar även där, och snart måste Lucy fatta ett beslut - vill hon ha det konservativa, brittiska livet eller det dynamiska, spännande italienska? 
 
Det är en så fin berättelse, om att slitas mellan poler, om kärlek, svek och lojalitet. Om klass, societet, identitet - och konst, inte minst. Språket är som vägt på guldvåg, det är en fröjd att läsa. Somliga stycken fick jag läsa om eftersom jag hade fokuserat för mycket på enskilda ord istället för sammanhanget - somliga för att det, trots allt, finns en del transportsträckor. Men även dessa är ljuvligt vackra. 
 
Och symboliken! Jag säger bara den röda boken i trädgården... 
 
Det visade sig alltså vara ett ypperligt val som Read on Location - jag är hemskt glad att jag kom på den. 
 
 
 
Jag hittar ingen svensk översättning någonstans vilket verkar mycket märkligt, men den engelska finns att köpa här eller här

We have always lived in the castle av Shirley Jackson

 
 
Jag säger det här på en gång - om du är nyfiken på att läsa denna och ännu inte har läst Holding up the universe av Jennifer Niven - läs denna först, för den spoilas totalt i Holding up the universe. (Intertextualitet i all ära, men det blir ju lite synd ibland.) Även för mig, förstås - men jag ville läsa denna ändå. Har haft den på läslistan sedan den var med på någon BBC-lista för minst tio år sedan, men det har inte blivit av. Det är ännu en gång det där med att komma sig för bland allt annat bra som finns och väntar...! 
 
Mary Katherine - Merricat - bor med sin storasyster Constance och gammelfarbror Julian i den gamla, förfallande familjeherrgården i Vermont. Det var inte så länge sedan de var sju stycken, men en ödesdiger kväll var sockerskålen spetsad med arsenik och fyra personer dog. Constance anklagades för morden, men har nu blivit släppt på fri fot. Merricat, Constance och Julian lever i isolering på herrgården, med undantag för när Merricat går in till staden en gång i veckan, och när de då och då får besök av mer eller mindre välmenande tanter i området. Merricat försöker till varje pris att skydda Constance från de lokala barnens retsamma ramsor och folkets blickar. 
 
En dag dyker en fjärmad kusin, Charles, upp - och det är bara Merricat som förstår faran i detta. Ännu en gång måste hon, till varje pris, skydda sin syster. Hon är nämligen övertygad om att han inte har rent mjöl i påsen... 
 
Det är en sådan fröjd att läsa - vartenda ord är vägt på silvervåg och det finns en sorts magisk aura hela boken igenom. Det är skräck utan spöken och chocker, psykologiskt och spännande hela vägen igenom - och kom då ihåg att jag redan visste hur upplösningen skulle te sig. Det är ett väldigt, väldigt gott betyg. 
 
 
 
Boken finns att köpa här eller här

Linje Lusta av Tennessee Williams

 
 
Samlingen med Williams pjäser som inleddes med Katt på hett plåttak och fortsatte med Glasmenageriet avslutas med Linje Lusta, eller A Streetcar Named Desire. Detta var min stora favorit bland pjäserna när jag pluggade, och det är det fortfarande. 
 
Lite kuriosa - när jag gick på högstadiet, alltså innan internet och google var vid gemene mans fingertopp, läste jag Namedropper av Emma Forrest. Jag ska inte gå in för djupt på vad den handlar om, men en viktig person är en kille som spelar under artistnamnet "The Kindness of Strangers" vilket kommer från ett citat ur just Linje Lusta "I've always depended on the kindness of strangers". Men det visste ju inte jag förrän jag läste pjäsen och äntligen klack det till! Och nu klack det till igen under läsningen, för allting kom jag faktiskt inte ihåg. 
 
Vi är ännu en gång i New Orleans, i en sliten del av staden. Här bor Stella och Stanley Kowalski, och hit kommer Stellas storasyster Blanche Dubois, efter att hon förlorat plantagen som systrarna är uppvuxna på. Blanche har minst sagt nerverna på utsidan, kombinerat med alkoholproblem och någon form av PTSD efter att ha blivit änka i mycket unga år. 
 
Under perioden som Blanche bor hos Stanley och Stella träffar hon Mitch på ett av Stanleys pokerpartyn. Tiden går och relationerna blir än mer komplicerade och det är massor av dålig stämning och livslögner, precis som i de andra pjäserna. Denna har något mer än de andra, för mig - det är en sådan oerhörd passion och energi i pjäsen, det går inte att sluta lyssna. 
 
Även denna har filmatiserats, 1951 med Marlon Brando och Vivien Leigh - jag har inte sett den men vill gärna. En bit ur den är ju mycket berömd, när Stanley ropar på Stella - men det vore kul att se hela! 
 
 
Den engelska texten finns att köpa här