The end we start from av Megan Hunter

En kvinna ska föda sitt första barn mitt under en mystisk miljökris i London. Staden svämmar över medan barnet, Z, föds. Några dagar efter förlossningen tvingas den lilla familjen att fly från staden, över gränser, för att hitta skydd och säkra platser. De hamnar hos hennes svärföräldrar ett tag, de hamnar i organiserade flyktingläger. Kvinnan, som berättar, pendlar mellan hopp och förtvivlan. Medan världen hon känner förändras och går förlorad följer hon sin sons utveckling, och häpnar över den lilla människans oerhörda möjligheter till anpassning. Han vet ju inget annat. 
 
Dystopier är inte min bästa genre, som ni säkert vet, men nu behövde jag en för att avsluta Sommarbingot och blev påmind om just denna, som jag fick för längesen.
 
Den är lagom lång och i en form som jag älskar - prosalyrik, mina damer och herrar - så jag tog den och läste den praktiskt taget i två svep. Det är väldigt nyttigt att läsa om hur vår värld kan förändras från den vi är vana vid och göra oss till flyktingar, praktiskt taget över en natt. 
 
Det är dessutom väldigt fint att denna berättelse är så otroligt full av hopp, kärlek, värme och gemenskap. Jag njöt i stora drag. Missa inte, för all del, den är otroligt läsvärd. Finns att köpa här eller här

2016: 39 - The lady in the van av Alan Bennett

Jag tror inte att Alan Bennett är så känd i Sverige - men han är väldigt stor i Storbritannien. Författare, komiker, skådespelare, satiriker, dramatiker... ja. Jag har bara läst en bok av honom tidigare, The Uncommon Reader - men så hade halva världen plötsligt läst The Lady in the Van för ett litet tag sedan och då var jag ju tvungen att kolla upp den - och nu har jag också gjort det. 
 
Och förstår du även varför alla plötsligt har läst den - för att den har blivit film med underbara Maggie Smith! Jag ska försöka se den under semestern nästa vecka, till exempel. 
 
Detta är en kort liten skröna om en gammal tant som bor i en skåpbil i Alan Bennetts trädgård i Camden Town. Saken är bara den att det är ingen skröna - den är helt sann. 
 
Och helt galet vacker, ömsint, rolig, helknäpp. Och sorglig! 
 
Jag kan inte sammanfatta den mycket bättre än så - men jag vill verkligen be er läsa den, för er egen skull, för den är så himla fin.