Hägern av Lise Tremblay

Lise Tremblay är en ny bekantskap för mig - jag hade aldrig hört talas om henne innan Hägern blev månadens bok hos Kulturkollo läser.  Det är en liten liten bok, ungefär lika stor som Nya Testamentet jag fick när jag konfirmerade mig. Men den är tät! Oj, vilken bok. Kortroman? Novellsamling? Om detta tvista de lärde. För mig är den en novellsamling, jag läste de två första en kväll och de resterande tre på lunchen dagen därpå. Men jag tänker mig att om jag skulle läsa om den (vilket jag funderar att göra, men då på originalspråket franska) kanske jag skulle se den som en kortroman eller novelette. Vi får se! 
 
Hur som helst - Tremblay är Québec-fransyska och det är på landsbygden i just Québec som texterna utspelar sig - i en liten, fjärran by. Den är namnlös, avfolkad och på något vis övergiven. Kvinnorna sticker, männen förstår ingenting. Man skjuter fåglar för skojs skull. En man hittas mördad och alla vet att det finns skjutvapen överallt då jakten spelar en stor roll i byn och dess omnejd. 
 
Det är mörkt, vackert, stillsamt, skakande och nästan beroendeframkallande. Så oerhört mäktigt och kompakt att en nästan blir lite yr i huvudet. Fantastisk läsning! Jag drabbas som alltid av en viss klaustrofobi när jag läser om glesbygd och orter där alla känner alla och här är det ju sannerligen påtagligt. 
 
Ikväll ska jag lyssna på Tremblay på Stadsbiblioteket vilket jag ser mycket fram emot, och igår kväll började jag på en av hennes andra böcker, Chemin St-Paul som just kommit på svenska under namnet Huset på Saint Pauls väg - jag provar på franska och har faktiskt kommit en bra bit, får se om det finns tid att läsa lite till innan kvällens samtal. Hittills är den annorlunda men mycket gripande. 
 
 
Läs gärna mer hos Hanneles bokparadis, Kulturloggen, Lyrans noblesser, Ugglan & Boken, Fiktiviteter. Boken finns att köpa här eller här