Brothers, boyfriends and other criminal minds av April Lurie

"En rosa bok" är en av rutorna i Höstbingot... och jag kunde inte komma på någon som jag inte redan läst! Det finns många bra böcker med rosa omslag - och det finns ett par stycken i min hylla som jag drog ut... för att inse att framsidan faktiskt inte är särskilt rosa, bara ryggen. 
 
Så - jag konsulterade kära gamla Goodreads. Det går finfint att googla på "books with a pink cover" + Goodreads och hitta en lista. (Sökorden kan ersättas med nästan precis vad som helst...) Sagt och gjort - listan fanns och jag valde något med rimligt betyg (4.0 i snitt, faktiskt) och som lät intressant. Och det var inget dumt val alls. 
 
Året är 1977 och April Lundquist (ja, svenskättling) bor i Dyker Heights i Brooklyn. Det bor en italiensk mafioso i varje ända av gatan, och en mittemot - det är Frankie the Crunch som äger en bilskrot - praktiskt när man ofta behöver göra sig av med lik - Gorgeous Vinny, som mest är intresserad av att spegla sig i bilens backspeglar, och så Soft Sal, grannen. När Soft Sal ber April och hennes bästa väninna Brandi om en tjänst - att följa hans lätt funktionshindrade son till skolan - kan de inte riktigt tacka nej. Men när de börjar upptäcka sedlar i skolböckerna börjar de inse att de faktiskt beblandat sig med maffian... 
 
Samtidigt som detta pågår försöker April hålla koll på sin storebror Matt som blivit kär i en mafiosos dotter, tvingas gå på dejt med töntige Bert för att göra Brandi en tjänst, blir förälskad i musikern Dominick som är en riktig bad boy och passa lillebror mellan varven också. Det är ganska hektiskt! 
 
Detta är ingen särskilt djup berättelse, men det är ändå intressant att få en inblick i hur det kunde vara i NYC när maffian fortfarande var i full gång. Dessutom är det härligt att läsa med alla tidsmarkörer från sent 70-tal - kläder, musik, discots vara eller inte vara, de unga killarnas förtjusning av The Who. Dessutom är den humoristisk på ett ganska torrt sätt vilket jag uppskattar, lättläst och väldigt underhållande. Och - på sina ställen - ganska rörande. 
 
 
Boken finns att köpa här eller här - sidan på Goodreads hittar du här

Glasmenageriet av Tennessee Williams

 
 
Ni minns att vi pratade om livslögner och Tennessee Williams igår? Det ska vi göra igen. 
 
Man tror att denna pjäs är baserade på Williams egen, dysfunktionella familj - och det var Glasmenageriet som gjorde honom riktigt berömd. Plågsamt, men briljant! 
 
Pjäsen introduceras av sonen i familjen, Tom - han berättar att den är baserad på hans mors och systers minnen, och att det kanske inte alls var riktigt detta som hände. 
 
Amanda är modern i familjen - en före detta debutant som blivit lämnad av sin make. Hon bor i en trång liten lägenhet i St. Louis med sonen Tom och den neurotiska dottern Laura (som är ägare till själva glasmenageriet, en samling små prydnadsdjur i glas som hon spenderar massor av tid på att polera), och är fullständigt besatt av att hitta en friare åt Laura. Tom å andra sidan arbetar på skofabrik och försöker bli författare - men han spenderar större delen av sin tid på bio. En kväll bjuder han med sig en kollega, Jim, hem - Amanda blir eld och lågor och tänker att nu kommer äntligen friaren! Så blir det förstås inte - Laura inser att Jim är killen hon var intresserad av i high school, och drabbas av en enorm blyghet, såpass att hon går till sängs. 
 
Så ja, ni hör. Dålig stämning här med! Men briljant och sorgligt - jag skulle gärna vilja se den på scen och hoppas få chansen att göra det någon gång! 
 
 
Inte heller denna hittar jag översatt, men man kan köpa den engelska texten från Penguin här. Jag fick just nys om att Radioteatern sände den för inte allt för längesen - får forska i det och återkommer isåfall med länk! 

Are we there yet? av David Levithan

 
Som alltid när jag får syn på något jag inte läst av en författare jag älskar hugger jag det. Nu handlade det om Älvstrandens Biblioteks hylla för engelska YA-böcker och David Levithan. 
 
Jag blev förälskad i förordet, då jag blir hemskt glad varje gång Levithan (eller någon annan, för den delen) citerar något av de mer obskyra banden jag älskar. I detta fall - Magnetic Fields, och en av de första låtarna av dem jag hörde, Nothing matters when we're dancing. Nåja - de är inte så obskyra egentligen, men de flesta jag pratar om dem med ser mycket förvirrade ut. 
 
Denna kom ut 2005, långt innan Levithans otroliga succéer, och jag tycker alltid att det är kul med äldre alster från stora favoriter. Tyvärr blev jag inte så himla imponerad här. 
 
Två bröder, en i tonåren och en i början av sin karriär i reklambranschen, kuppas ihop på en semester till Italien av sina rika föräldrar. Skildringarna av Italien är fantastiska och jag blir hemskt sugen på att resa dit - men det har jag ju varit förr, så att säga. Annars är det mycket ältande, lite syskontjafs som jag inte förstår eftersom jag inte har några, och någon sorts försonande ängel som dyker upp i kvinnogestalt. 
 
Jag gillar att få känslan att att verkligen vilja slå mig ner i soffan eller gå och lägga mig med en bok - denna ville jag mest bara bli kvitt. Tråkigt! Men jag vet ju, tack och lov, att Levithan blev bättre med åren!