Vit krypta av Mariette Lindstein

 
Mariette Lindstein gjorde stor succé och tog Sverige med storm med trilogin som tar sin början med Sekten på Dimön - romaner inspirerade av hennes egen långa tid som medlem av scientologirörelsen. Detta är första boken i en tänkt serie, fristående från Dimön med med somliga gemensamma beröringspunkter - såsom sektmentalitet och manipulativa män. 
 
Alex och Dani är tvillingar. Deras föräldrar lämnade Sverige för att ansluta sig till en sekt när de var i tonåren, och sedan dess har de klarat sig själva med visst stöd av sin moster. En midsommarnatt när de är 22 år gamla försvinner Dani spårlöst på väg hem från en fest. I flera månader letar man efter henne utan minsta uppslag och till slut får Alex ett sammanbrott och hamnar, katatonisk, på psykiatrisk avdelning på sjukhuset. När hon skrivs ut har hon, trots omgivningens råd att släppa det hela, endast en sak i sinnet - att hitta Dani. Hon måste uppenbarligen ta saken i egna händer nu. 
 
För att kunna klara sig ekonomiskt söker hon, och får, jobb som assistent på en exklusiv dejtingfirma. Det är mycket som verkar underligt, men hon får en otroligt bra lön för att arbeta deltid och blir snabbt lyckad på arbetet. Men det känns konstigt. I ett rum på företagets huvudkontor känner hon starkt av Danis närvaro, och märkliga saker börjar hända även hemma. 
 
Parallellt med detta följer vi Dani, och får i mindre bitar reda på vad hon genomgår där hon finns. Där även hon känner systerns närvaro, och hennes känslor och tankar. 
 
En mycket spännande roman som jag läste i några få svep. Man måste helt enkelt få reda på vad som händer, och även om berättelsen knyts ihop på ett bra sätt vet jag ju att det kommer en bok till och säkert fler - vad kan tänkas hända härnäst? Jag förstod ganska tidigt åt vilket håll det barkade, men det gjorde inte läsupplevelsen mindre spännande - för jag visste ju inte hur. Skickligt skriven psykologisk thriller - jag är säker på att denna trilogi kommer att bli lika populär som böckerna om Dimön. 
 
Tack till Forum för recensionsexemplaret. Boken finns att köpa här eller här

Blodlokan av Louise Boije af Gennäs

 
Det är över en månad sedan jag läste ut Blodlokan - tack Forum för recensionsexet! Jag skäms lite för att det tagit så lång tid att få ihop en text om den - det har ingenting med boken att göra utan snarare allmän bloggseghet. Vi ska försöka få lite ordning på remeljerna här i mars och framåt! 
 
Jag blev väldigt glad när jag fick frågan om att läsa Blodlokan - jag har läst praktiskt taget allt som Boije af Gennäs skrivit tidigare, från första förälskelsen i Stjärnor utan svindel och sedan genom allt annat och till sist millenniesviten - men det var väldigt roligt att höra att hon inte bara byter förlag utan även genre, och att detta blir första boken i en trilogi om spänningsromaner, med fokus på den lilla människans kamp mot makten. Ruskigt fascinerande - och aktuellt. 
 
När Saras pappa dör i en mystisk brand beslutar hon sig för att lämna hemstaden Örebro för Stockholm. Det är dags att starta ett nytt liv. Hon får arbete på ett kafé och ett inkvarteringsrum... men inom kort får hon rätt kontakter och klättrar upp till ett bra jobb på en PR-byrå och en glassig lägenhet på Östermalm. Det verkar ju nästan för bra för att vara sant... eller? 
 
Hemska och hotfulla saker börjar hända i Saras närhet, och det blir snart tydligt att inte allt är som det ska... 
 
Jag tycker att det är oerhört spännande från första början - mycket skickligt! Fiktion och verklighet vävs samman på ett riktigt proffsigt sätt och jag läste med andan i halsen. Det är faktiskt inte särskilt ofta jag blir så påverkad av böcker, sådär att jag blir skrämd och uppjagad på riktigt - det är ett gott betyg! Trilogin har fått namnet Motståndstrilogin, och vi kan nog räkna med att även följande titlar kommer att ta upp affärer och rättssaker i svensk historia som ännu inte är uppredda. 
 
Riktigt, riktigt bra. 
 
 
Boken finns att köpa t.ex här eller här
 

Kicktorsken av Alexander Salzberger

 
Jag ska villigt erkänna att jag aldrig hört talas om Alexander Salzberger innan förfrågan kom från Bookmark Förlag, om jag kunde tänka mig att läsa och recensera den? Självklart, för trots att omslaget och titeln inte tilltalar mig - jag hade aldrig plockat upp den i butik - gjorde beskrivningen av boken det. 
 
Detta är berättelsen om en hyllad Dramaten-skådis - och vägen dit. Från förorten med missbrukande och misshandlande föräldrar, genom en ungdom kantad av fest, droger och kaos, via destruktiva relationer, första mötet med den biologiska fadern och dennes familj, nykterhet, återfall, nykterhet... och till slut vad som verkar vara ett sansat leverne och ordnat liv. Det hela handlar väl om att söka efter kärlek och bekräftelse, men det är en väldigt ojämn väg dit. 
 
Ojämn är även boken, tycker jag. Vissa partier är otroligt rörande och fruktansvärt sorgliga, vissa vansinnigt roliga - vissa, som mest är fulla med svordomar som inte känns naturliga i skrivet språk, ganska irriterande. Jag lyssnade på en intervju med en hyllad författare för några veckor sedan (jag tål honom inte, men det hör kanske inte helt och hållet hit) där vederbörande tryckte in svordomar överallt och det funkade helt enkelt inte, det låter som om någon försöker spela tuff. Och i ärlighetens namn känns det likadant i boken. I partierna där författaren berättar om sin ungdom, där han faktiskt spelar tuff precis hela tiden, är det okej. I nutid, nej, jag köper det inte. 
 
Nu förstår jag att detta är baserat på en monolog - kanske fungerar det bättre i talad form, på en scen. I text - nej, det funkar inte för mig. 
 
Dock gillar jag boken som helhet. Korta kapitel och rappa berättelser varvas med förskräckliga scener ur en barn- och ungdom som ingen ska behöva uppleva. Detta gör Kicktorsken till en bladvändare och en nyttig text om hur livet kan arta sig. Och att det faktiskt går att få rätsida på det, även när det ser riktigt mörkt ut. 
 
Boken finns att köpa här eller här