Tiden är inte än av Elin Boardy

 
 
Jag hade pratat med en vän om denna samma dag som den låg i postfacket - tack Wahlström och Widstrand! Jag har tidigare läst och älskat Allt som återstår och Mot ljuset - Mary Jones historia har jag inte hunnit till ännu, men det kommer. Blev därför väldigt glad när jag såg att denna var på väg, och ännu gladare när jag fick chansen att läsa den så tidigt! 
 
Vi befinner oss i mitten av 1300-talet - huvudpersonen har inte haft någon större anledning att hålla ordning på vilket år det är på sistone. Hon flyr Sverige, flyr pesten, på en sillabåt från Falsterbo. Vi får följa hennes resa, främst till fots, över kontinenten där hon ser vad sjukdomen åsamkat världen. Nu skriver jag hon, men kvinnan blir man ganska snabbt genom att kapa av sig flätan och gå i hosor och kjortel för att vara mer tryggad i sin ensamhet. Därmed är vår huvudperson mycket flytande, lite likt Tintomara som någon skrev på Goodreads - en androgyn gestalt med många olika namn. 
 
Hen träffar alla möjliga människor, från medicinkunniga till gycklare, handelsmän och andra resande. Det finns ingen destination, förutom under korta perioder - det är resan och flykten som är målet. 
 
Det här med att mer eller mindre planlöst förflytta sig över den europeiska kontinenten beroende på var man kan och får stanna i sin flykt från faran kan vi ju känna igen. Det post-apokalyptiska tillståndet likaså - inte konkret, men faran i vad som sker i det politiska klimatet omkring oss, och om vad som eventuellt kan hända - även om det inte just är en pandemi som hotar oss utan en annan sorts bruna bölder... 
 
Språket är så vackert. Så delikat avmätt och på något vis anonymt, liksom huvudpersonen. Underbar bok, jag rekommenderar den verkligen. 
 

Syndafloder av Kristina Ohlsson

 
 
Jag köpte min första Kristina Ohlsson på loppis av en slump för ett antal år sedan, men blev verkligen såld på en gång. Har hoppats på ännu en roman (minst!) om Fredrika Bergman och Alex Recht, och nu är den här. Ohlsson själv säer att det blir den sista, men till skillnad från Hammarbyserien så känns det som om jag gärna skulle vilja ha ännu mer! 
 
När en äldre man hittas skjuten i sin läsfåtölj framför tv:n i villan med sin dotters vigselring på fingret kopplas Fredrika och Alex snabbt in. Parallellt söker en begravningsentreprenör efter sin bror, som skulle emigrera till Australien med sin familj - men brodern är övertygad om att de inte kom dit. Det stämmer helt enkelt inte. Och en kvinna befinner sig på en avskild plats med sin familj, en plats som är konstruerad för att vara säker men som är allt annat än just det, då hennes man blir mer och mer oberäknelig och skrämmande. 
 
Fler mord inträffar och meddelanden lämnas i Alex namn på brottsplatserna. Samtidigt dyker flera personer som funnits med i tidigare utredningar upp i de nuvarande händelserna. Vem är länken? 
 
Samtidigt pågår det personliga livet. Fredrika ställs inför en oerhört svår situation med sin make, som även han verkar dyka upp i utredningen. 
 
Det är så otroligt skickligt. Det är många år sedan den första boken i serien kom ut, men länkarna till de gamla fallen presenteras på ett sätt som gör att till och med jag kommer ihåg det mesta. Det är så spännande! Så välskrivet! Så läskigt och kittlande och oerhört bra. Jag vet, som sagt, att det ska vara den sista i serien men hoppas att Kristina Ohlsson kommer på andra tankar. Jag älskar verkligen att följa Fredrika och Alex! 
 
 
 
Boken finns att köpa till exempel här eller här

En kvinna i blått av Elly Griffiths

 
Denna, den åttonde fullständiga romanen i serien om Ruth Galloway, utspelar sig i den lilla orten Walsingham. Jag har aldrig varit där, men känner ett par personer som bor i närheten och ofta befinner sig där, så det känns lite grann som om jag vet precis hur det ska vara. Sådant är mysigt! Och engelska landsbygden är ju alltid engelska landsbygden... Walsingham är en speciell ort så tillvida att den är mål för pilgrimsfärder då det fanns ett kloster där för längesen, och somliga anser att vissa heliga reliker finns i den anglikanska kyrkan. Även det katolska kapellet är mytomspunnet och välbesökt. 
 
När Ruths vän, druiden Cathbad, vaktar ett hus och en katt åt en vän i just Walsingham träffar han på en kvinna i blå mantel på kyrkogården. Hon försvinner hastigt och han går in igen - men dagen därpå hittas hon mördad. Kvinnan visar sig vara en ung, välbärgad kvinna som vårdades för drogmissbruk på ett behandlingshem i närheten. Manteln var i själva verket hennes morgonrock. 
 
Ruths gamla universitetsväninna Hilary som numera arbetar som präst kontaktar henne i samma veva och ber henne komma till just Walsingham - en ort som Ruth, som den ateist hon är, har undvikit i många år. Men när väninnan berättar att hon fått hotfulla brev med klart agg gentemot kvinnliga präster och med referenser till arkeologiska fynd på orten - och en kvinna i blått. Det måste såklart finnas ett samband, och Ruth och Nelson får skrida till verket fortare än kvickt. 
 
Mycket bra, mycket spännande och med den härliga humorn intakt. För en gångs skull listade jag faktiskt ut vem mördaren är, men jag var ju inte säker förrän i slutet och jag hade inte kopplat ihop motivet. Skickligt! Nu väntar vi alltså på nästa bok - The Chalk Pit har redan kommit ut i England (den kommer ut i Sverige i början på augusti under titeln Dolt i mörker), och det kanske inte dröjer så många dagar innan jag klickar på den berömda Kindleknappen på Amazon... ;-) 
 
 
 
Boken finns att köpa här eller här