Livet går så fort. Och så långsamt. av Martina Haag

Tänk - jag hade ingen aning om att Martina Haag hade en ny bok på gång förrän ett par dagar innan den släpptes. Och det var ju en angenäm överraskning, förstås! Jag har läst allt Haag har skrivit, inklusive kokbok (som jag ska skriva om snart) och löparbok (!) och gillar henne skarpt, så det var ju en självklarhet att läsa boken så fort det bara gick. 
 
Haag gör klart i förordet att detta inte är en självbiografisk bok, även om hon själv gått i skolan som det handlar om. Trots det så känns den självbiografisk, den känns så äkta och genuin. Man kastas mellan förtvivlan och gapskratt i berättelsen om Sonjas uppväxt, om hur en människa formas och blir vuxen. 
 
Om de coola och mindre coola, om täckjackor vs. dunjackor, om att aldrig stänga jackan trots att det är femton minusgrader. Om fester och skilsmässor och familj och vänner och killar och skolan och vänner som kanske inte riktigt är vänner. 
 
Och om dråpliga händelser - jag säger bara trolldockan - och om att ta revansch i vuxen ålder och kanske kunna använda sig av de där händelserna som formar ett barn till tonåring och en tonåring till vuxen. 
 
Jag tyckte hemskt mycket om boken - som gärna hade fått vara hundra sidor längre, det hör inte till vanligheterna att jag säger så - och kan varmt rekommendera den till alla som gillar Martina Haag, och alla som någon gång varit tonåring. Kanske är det ännu bättre om man minns hur det var att vara tonåring 1980 - det gör av förklarliga skäl inte jag eftersom jag föddes 1982 - men jag känner ändå en stark nostalgikänsla under läsningen, även om jag de facto inte kan ha någon sådan... 
 
 
Boken finns att köpa här eller här
 

Billie. Du är bäst. av Sara Kadefors

Jag läste Sara Kadefors första bok om Billie för nästan exakt ett år sedan och nu har uppföljaren kommit ut även som e-bok, så jag läste den som lite avkoppling i helgen. Billie är kvar hos fosterfamiljen i Bokarp och nu har det blivit dags att införa kamratstödjare i skolan. Då Billie är den som står upp för sina kamrater när någon behöver stöd blir hon nästan enhälligt vald - ja, nästan, för bästisen till en av tjejerna som nominerade henne känner sig undanskuffad. 
 
Billie själv får kämpa - hon har ju världens största hjärta och är så otroligt gullig, och vill således hjälpa alla hela tiden. Följa med någon hem och fika, umgås med en annan, prata med en tredje. Det blir helt enkelt för mycket och som tur är är Billie även rådig och tar itu med det problemet också. 
 
Hemma är det bättre sedan familjen börjat prata om den stora tragedin. Dock är fosterlillasyrran Tea svartsjuk på att Billie är så populär, särskilt som hennes YouTube-kanal inte alls blir den succé bland kompisarna som hon hoppats på. 
 
Och kontakten med mamman därhemma börjar bli bättre - Billie är ärlig och det känns som om mamman börjar förstå att hon måste börjat a hand om sig själv och sin sjukdom (hon har MS och är gravt överviktig, det är därför Billie inte kan bo hemma). 
 
Billie är en så himla fin karaktär. Empatisk, driftig, smart och varmhjärtad. Jag hoppas på mycket mer om henne! 
 
 
Läs gärna mer hos Barnboksbloggen, Prickiga Paula och Lilla Bus läser. Boken finns att köpa här eller här

Under odjurspälsen av Klara Krantz

 
 
Annette tipsade om denna på senaste Bokbubblarträffen -  jag fick för mig att jag behövde läsa Klara Krantz första bok först - denna är bättre. Jag tog med mig den på kafé förra lördagen när jag tröttnade på borrar och hammare i huset och hade en riktigt mysig stund. Alldeles lagom lättsmält YA, tycker jag. 
 
Signe går i nionde klass i Uppsala och är oerhört förtjust i Joel i parallellklassen. Hon är även oerhört osäker efter år av utsatthet i skolan, och känner sig som ett odjur - men ett odjur med en skönhet inom sig. Och det är nog bara Joel som kan förlösa skönheten... eller? Under höstlovet börjar hon chatta med Joel på ICQ och de kommer otroligt bra överens - det är bara det att hon låtsas vara Frida i Karlstad, inte Signe i parallellen. 
 
Genom kompisen Minnas Skunk-dejtande kommer hon i kontakt med Manga-Magnus, som inte uppfyller kompisens krav men Signe och Magnus kommer riktigt bra överens från start. Riktigt bra. Men han är ju inte Joel... 
 
Detta är en sådan här speciell bok där jag verkligen inte gillar huvudpersonen, Signe är inte särskilt snäll, men jag gillar ändå berättelsen. Samtidigt får jag väl vara lite förlåtande - hon vill ju så gärna passa in, och det är faktiskt inte lätt att vara 15 år... 
 
Andra recensioner kritiserar valet av ICQ och Skunk som de sociala medier som används och jag kan hålla med - historien är faktiskt rätt tidlös, åtminstone efter 2000 eller så. Samtidigt har jag fina minnen av ICQ genom åren, i slutet på 90-talet - jag minns mitt nummer (3552113) och de där ljuden glöms väl aldrig bort ;) 
 
 
Läs gärna mer hos Bokkoll, Biblioteksbubbel och Prickiga Paula. Boken finns att köpa här eller här