Tematrio: En tysk, en fransk och en spansk (och en Bellman)

 
Lyran skriverDottern ska välja språk och vi verkar inte alls tänka lika ... Ge mig en tysk, en fransk och en spansk så får vi se vad det blir. Blanda kulturformer som ni vill, läsbart, sevärt eller örongodis går lika bra. 
 
Jag är inte så vass på Tyskland. Har läst någon roman av Fontane och sådär men annars är jag inte så bevandrad i den tyska kulturen alls. Men för sisådär sju år sedan fick jag en bland-CD av en kär vän som innehöll en låt som jag fastnade fullständigt för. Det tog sin lilla tid innan jag fattade att det a) var en Eurovisionmelodi och b) var en tysk grupp - men så var det! Jag tycker fortfarande att det är en strålande låt, även om jag inte lyssnar på den sådär jätteofta längre... 
 
 
I Frankrike känner jag mig betydligt mer "hemma", även om jag bara besökt landet tre gånger. Alsace, Calais och Paris. Hoppas dock göra betydligt fler Frankrikeresor framöver! Jag har ju plockat upp mina franskastudier via Duolingo igen och jag älskar språket - så nu ska jag läsa min första franska roman på originalspråk på en arton år någonting. Går det som jag vill ska det bli mer, och då tänker jag att Anna Gavalda kan vara lämplig då jag verkligen gillar det jag har läst tidigare. Jag köpte Des vies en mieux på Charles de Gaulle när jag var i Paris för ett drygt år sedan, så den kan det nog bli! 
 
 
Jag är inte så vass på Spanien heller, men i höstas läste jag två spanska romaner ganska tätt inpå varann - Flykten av José Carrasco, och Den osynlige väktaren av Dolores Redondo. Båda var mycket bra, så jag gör en dubbeltipsning här. 
 
                                            
 
Med denna rubrik kan jag ju omöjligt låta bli att blanda in Bellman. Därför vill jag även dela med mig av Imperiets fina tolkning av Bellmans Fredmans Epistel no. 81, Märk hur vår skugga
 

2016: 336 - Semestern av Emma Straub

 
 
Jag har haft denna boken i min digitala bokhylla ett bra tag, men det har inte blivit av att jag har plockat upp den. Omslaget både tilltalar mig och... inte, men jag kan inte riktigt förklara varför det är så. Nu har jag i alla fall läst den! 
 
En bortskämd familj från den amerikanska ostkusten ska resa på semester tillsammans. Det är man och hustru, Jim och Fran, dottern Sylvia som ska börja på tjusigt college till hösten, sonen Bobby och hans betydligt äldre flickvän Carmen, Frans bästa vän Charles och hans man Lawrence. Resmålet? En vacker villa på Mallorca som de får låna av Charles brittiska väninna. 
 
Tanken bakom resan är att man ska fira Fran och Jims 35-åriga bröllopsdag, men strax innan semestern har något uppdagats som gör att äktenskapet hänger på en mycket skör tråd. Även hos de övriga semesterfirarna bubblar känslorna över åt olika håll och av olika skäl, och det blir allt annat än en händelselös semester. 
 
Trots detta känns det som en ganska händelselös bok! Det är liksom ingen riktig handling i den, utan mest lösryckta episoder där man mest irriterar sig på alla inblandade och tycker att de kan ta och skärpa till sig. Jag gillar Lawrence och jag tycker att dottern är ganska rolig, men annars är det inte direkt ett gäng härliga personer som man gillar att följa med på semestern. 
 
Den största behållningen är egentligen maten! Underbara beskrivningar av såväl goda rätter som Fran lagar, som scenen i en mataffär där en massa godsaker tar huvudrollen - det är bra! Straub skriver nämligen väldigt bra, det är bara en ganska tråkig berättelse. Men det kanske är det folk vill ha ibland? Den har legat på New York Times bestsellerlista i evigheter, och det säger väl något. 
 
Men även om jag inte var så imponerad av denna vill jag gärna läsa mer av Straub. Hennes Modern Lovers har fått fin kritik och jag är (oftast) inte den som dömer ut en författare på en halvdålig bok :-) 

2016: 293 - Flykten av Jesús Carrasco

Det finns många bra saker med att bokcirkla - en av dem är att det får mig att läsa böcker som jag annars inte hade valt. Så är definitivt fallet med Flykten av Jesús Carrasco. 
 
Jag skrev ju lite grann igår om hur jag tenderar att hamna i hemtama miljöer och genrer när jag väljer böcker, och detta är en spansk berättelse som väl inte direkt lockade mig när den valdes ut. Jag hade svårt att komma igång med den - försökte med både lyssning och läsning men höll på att bli tokig när ingenting hände. Men så började saker och ting faktiskt hända när jag verkligen tog mig för att lyssna ordentligt i söndags och ja, jag är glad att jag kom igenom den. 
 
En ung pojke har flytt sitt hem - vi vet inte varför förrän mot slutet av boken. I början ligger han helt sonika i en grop och hör hur män, däribland hans far, går omkring och letar efter honom, ropar på honom. Det är främst tillsyningsmannen han flyr ifrån - honom, och familjens svek. 
 
Av en slump träffar han en gammal herde och de två slår följe. De säger inte så mycket - det finns bara en person i boken som överhuvudtaget får ett namn - men en sorts relation växer fram dem emellan och det är en vacker berättelse. 
 
Det blir riktigt spännande längre fram - jag ska inte säga för mycket, men läs själv vetja. Det är en gripande historia, mycket innerlig och med ett helt gudomligt språk. Tack Sara för att du hade med dig denna som förslag!