We have a winner!

 
Slumpgeneratorn har utsett en vinnare i Sofia Fritzson-tävlingen! Det var Helena som vann med sin beskrivning av romantik
 
små oväntade ting i vardagen - ett vänligt ord, en blomma osv
 
Och det kan vi väl alla hålla med om! Det är ju dessutom sådant man kan göra för sina nära och kära vare sig de är ens käresta eller inte också - alla blir glada av omtanke! 
 
Helena, du har mail! Och om du har någon blogg så får du hemskt gärna hojta, så ska jag lägga in en länk till dig också. 

Smakebit på söndag, 30 oktober 2016 - Till döds av Peter James

 
Inatt ställde vi tillbaka klockorna. Jag vaknade vid fem och tyckte att det var väl lite väl - men när jag insåg att hon "egentligen" var sex och jag hade sovit ganska lagom många timmar blev det bättre. Låg kvar och läste ut min bok och sedan var det ju lika bra att gå upp och dricka kaffe. Jag älskar ju dessa tidiga, tysta morgnar, och valde alltså att se denna extra timme som just en extra stund med stickning, kaffe, Bron och brasan. 
 
 
Men nu är det ljust, och dagen kan börja. Fast jag börjar i väldigt sakta mak. Bodil Malmsten i högtalaren, ännu en stor kopp kaffe, clementiner och lite bloggande. 
 
Veckans smakebit kommer ur bok nummer åtta i Peter James serie om Roy Grace, Till döds eller Not dead yet på originalspråk. Jag har plöjt serien i år - första boken läste jag i mitten av juli - men nu får jag ju lugna ner mig för annars tar böckerna slut! Efter denna finns bara tre kvar som är utgivna. Men det är ju inte direkt som om jag inte har annat att läsa... 
 
Ibland kan man nästan avundas de som bara läser nya böcker av en viss författare. Jag läste något inlägg i mitt flöde häromdagen av en person som var så glad över att nya Kepler hade kommit ut, för hen var nästan klar med Playground - jag fick alltså intrycket av att denna person endast och bara läser Kepler. Och det verkar ju avslappnande på sitt sätt. Men missförstå mig rätt - jag skulle aldrig vilja ha det så. 
 
Men nu åker vi till Brighton och Roy Grace, som är ute och letar efter en pensionerad yrkesbuse för att få lite tips. Nu har han hittat honom. Visst kan man riktigt känna doften av puben? 
 
 
 
"Förutsägbarheten hos vissa förbrytare var en av de få saker som gjorde hans arbete lite lättare, tänkte Grace. Det gamla gardet bestod i huvudsak av vanedjur, som höll sig inom fasta revir för sina kriminella aktiviteter och sitt drickande. 
 
Men i likhet med allt annat i livet var ingenting beständigt och förbrytare av den gamla skolan, med vilka kloka poliser kunde utvecka en form av förtroendebaserad relation över några öl på puben och snappa upp värdefull information, var snabbt på väg att bli en relik, en dinosaurie. De hade ersatts av en hårdare, grymmare och inte alls lika sällskaplig generation förbrytare. 
 
Klockan var strax före lunchtid när han, på den fjärde puben han besökte, hittade just den relik han letade efter. Terry Biglow satt ensam och hopsjunken vid ett bord i den folktomma, dystra lokalen och studerade ett hästkapplöpningsprogram. Framför sig hade han ett tom ölglas och en käpp stod lutad mot väggen bredvid honom." 
 
Ur Till döds av Peter James, Massolit: 2014
 
Det jag gillar så mycket med Peter James böcker är först och främst att huvudpersonen, Roy Grace, är en underbar karaktär som jag är lite förälskad i - men även miljöerna, intrigerna och språket. Men bara för att jag säger det fick jag ju korrigera en otroligt konstig och lång mening med ett kommatecken för mycket just i texten jag skrev av. Ja, jag ändrade. Sue me ;-) 
 
 
Fler Smakebitar hittar du hos Mari på Flukten fra virkeligheten. Jag önskar dig en underbar söndag! Själv ska jag fortsätta att dricka kaffe, lyssna på SöndagsMorgan, sticka, lösa korsord och göra vadhelst jag känner för tills det blir dags för tvättstugan i eftermiddag. Underbart!