De polyglotta älskarna av Lina Wolff

Jag har dragit mig för att börja skriva om denna romanen eftersom jag helt enkelt inte riktigt vet vad jag tycker om den. Det är så komplicerat och intrikat, det finns bitar jag tycker så otroligt mycket om och bitar som jag inte alls njuter av att läsa, och jag är inte riktigt van vid känslan. 
 
I centrum av romanen finns manuskriptet till romanen De polyglotta älskarna, skrivet av Max Lamas. 
 
I första delen träffar vi Ellinor. Hon är i början av medelåldern och lever ensam på landsbygden i Skåne. Hennes största hobby är att slåss. När hon sätter in en kontaktannons träffar hon Callisto, som bor i Saltsjöbaden och är litteraturkritiker och expert på just Max Lamas. Manuskriptet finns just nu i hans ägo för ett utlåtande, men efter ett övergrepp bränner Ellinor upp boken. 
 
Lamas är huvudperson i nästa del av boken. Han har glidit ifrån sin fru och vill undkomma vardagslivet, gärna medelst en polyglott älskarinna som är hans överman såväl fysiskt som psykiskt. Han reser till Italien för att göra en intervju, hamnar i en adelsfamilj där han ska skriva på Romanen, den som ska få honom att komma vidare. 
 
I adelsfamiljen finns Lucrezia, dotterdotter till markisinnan som Lamas inleder någon sorts sexuell relation med. Hon är förskräckligt rik och försöker hitta fotfästet och sin egen plats i den värld som inte längre är den överdådiga societeten som förr. 
 
Anna skriver:  "Med risk för att det blir lite rörigt här så är det här alltså en roman om en romans tillblivelse, förstörelse och eventuella återuppståndelse och mest av allt är den en roman om de människor händelser styrda av slumpen/ödet/förnuftet/känslan som gjort att texten existerar, eller inte existerar eller eventuellt existerar igen. Ur askan kan det komma nya berättelser, något bättre eller bara ingenting." och jag vill gärna låna den beskrivningen eftersom jag inte får ihop någon sammanfattning själv. 
 
Och jag vet fortfarande inte riktigt vad jag tycker. Det var en väldigt intressant och intensiv läsupplevelse, men jag är inte riktigt säker på hur bra jag tycker att det är. Jag älskar första delen, tyckte att andra var sådär och i tredje hade jag blivit så förvirrad att det stod still. 
 
Trots denna förvirring inser jag att det är en välarbetad text med intressanta idéer och tankar, och den är värd sin femma. 
 
De polyglotta älskarna vann Augustpriset 2016. 
 
 
 
Boken kan man köpa till exempel här eller här

December Darlings #10 - W B Yeats

 
På självaste Nobeldagen tycker jag att det passar bra att dagens Darling blir just en Nobelpristagare. Men oj, vad svårt det var att välja! Ska jag tipsa om verk av de (ganska få) som jag faktiskt har läst? Eller skriva något om Bob Dylan, vars utmärkelse jag inte är särskilt arg för? Eller berätta om någon mer intressant person? Eller spela Norges nationalsång? 
 
 
 
Nej - det får bli en dikt, av William Butler Yeats som fick priset 1923. Mycket fin text, tycker jag! 
 
When you are old
WHEN you are old and grey and full of sleep
And nodding by the fire, take down this book
And slowly dream, and dream of the soft look
Your eyes had once, and of their shadows deep; 
 
How many loved your moments of glad grace, 
And loved your beauty with love false or true; 
But one man loved the pilgrim soul in you, 
And loved the sorrows of your changing face. 
 
And bending down beside the glowing bars, 
Murmur, a little sadly, how love fled
And paced upon the mountains overhead, 
And hid his face among a crowd of stars. 
 
Läs gärna mer om W B Yeats här på Poetry Soup
 
Som bonus ska ni få en låt också - Cemetry Gates - ja, det är felstavat med flit - av The Smiths, där texten så oförglömligt lyder: "A dreaded sunny day, so I'll meet you at the cemetery gates / Keats and Yeats are on your side..." - och ja - Yeats uttalas så att det rimmar på Keats! 
 

2016: 338 - Bennys hemliga rapporter av Per Lange

 
Bennys hemliga rapporter vann Barnradions Bokpris för några veckor sedan och jag lyssnade en del på programmen då det sändes precis före SöndagsMorgan på, ja, söndagar. Jag hade därför riktiga höga förväntningar på denna och trodde att den skulle vara jätterolig. 
 
Det tycker jag inte att den var. Men jag är naturligtvis helt fel målgrupp också :-) 
 
I korta drag handlar berättelsen om Benny och hans kompisar - en av dem har fått fuktskador i sitt hus, och om familjen inte själva får ihop en halv miljon kronor kommer de att bli tvungna att flytta tillbaka till Kroatien (tror jag) och släkten. De sade nämligen upp sin hemförsäkring i ett svagt ögonblick, och nu är hela källaren förstörd. 
 
Sagt och gjort - det blir Benny och kompisarna som får försöka samla ihop pengarna på ett eller annat sätt. Vissa saker är ju ganska roliga och smarta, andra får jag lite dåliga vibbar av. Dessutom tycker jag att Benny är en odräglig liten besserwisser. 
 
Men ja, jag kan mycket väl tänka mig att rätt målgrupp tycker att den är fantastisk och jag ser att Fredde Granberg har läst in ljudboken vilket nog också kan höja upplevelsen med flera meter! Men det var tydligen ingenting för 34-åringar med fel sorts humor ;-) Det finns ju så mycket bättre.