Veckans ord - P

 
Jag har lyckats hoppa över både N och O i Veckans ord, ser jag - jag får ta och skärpa till mig! Och nu är jag flera dagar försenad också, men så länge man hinner före torsdag borde det väl räknas... eller? ;-) 
 
Orden på P är: 
 
partner
 
pensionär
 
pris
 
publik
 
pärla
 
När jag tänker på partner i litteratur hamnar jag automatiskt i deckarnas värld. Ett "partnerskap" jag gillar, som väl även blev ett privat partnerskap, är Anders Knutas och Karin Jacobsson i Mari Jungstedts böcker. En ännu mer intressant partnerrelation om du frågar mig är Vera Stanhope och Joe Ashworth i Ann Cleeves serie. 
 
En pensionär som har väldigt svårt för att hålla sig borta från arbetslivet är Samuel Rosenbaum i böckerna av Olov Svedelid och Leif Silbersky. Min moster lånade mig tre av dem en sommar när jag var 13-14 någonting, det var mina första riktiga deckare och jag fastnade totalt. Otroligt spännande rättegångsdeckare, med en rejäl injektion judisk kulturhistoria. Efter ett tag blir det lite tjatigt när han ska tacka nej till fall efter fall som man vet att han till slut åtar sig, men de är ändå riktigt bra. 
 
Jag har ännu inte hunnit läsa Meg WolitzerHustrun, men har läst mycket om de och förstår att den inleds när paret i huvudrollerna är på väg till Helsingfors, där maken ska ta emot ett prestigefyllt pris. Hoppas verkligen hinna med den nu i höst. 
 
En av många som drog storpublik på Bokmässan i år var Jonas Gardell. Jag älskar alla hans böcker, men en som kanske inte får så mycket uppmärksamhet är Så går en dag från våra liv och kommer aldrig mera åter. Den är hysteriskt rolig och fruktansvärt sorglig, allt på en gång - och det är väl just där som Gardell excellerar. Man sätter skrattet i halsen, sedan sätter man gråten i halsen, sedan skrattar man igen... ja, ni vet ju. 
 
En av mina favoritböcker från pluggtiden är Köksgudens hustru av Amy Tan, som vi läste i kursen Post-Colonial Fiction. Huvudpersonen heter Pearl, och får vara min pärla här. 

Veckans ord: M

Veckans ord hos enligt O har kommit fram till bokstaven M! 

Orden ifråga är: 
 
mamma
 
minus
 
modig
 
mördare
 
mörker
 
   
 
      
 
I oktober kommer Alex Schulmans nya bok ut, Glöm mig. Den handlar om hans mamma och hennes alkoholism. Det lär bli en hemsk bok att läsa, men samtidigt både viktig och fascinerande. Jag tycker att Schulman är en skicklig skribent och att döma av intervjuer jag har hört och läst om den är detta en ny sida av honom. 
 
Jag har ännu inte läst något av Stefan Ahnhem, men jag vill gärna göra det. Hans senaste bok heter Arton grader minus - nu blir det förstås inte den jag börjar med, men den verkar väldigt spännande! 
 
En hjältinna som genast kommer till mig när jag tänker på någon som är modig är Katniss Everdeen i Hungerspelen. Fantastiska böcker av Suzanne Collins. 
 
En de bästa böcker jag har läst hittills i år är Flickorna av Emma Cline, där en grupp unga flickor blir mördare under influens av en karismatisk ledare inspirerad av Charles Manson. Läs den, om du inte redan har gjort det! Jag är ju inte ensam om att älska den. 
 
Jag håller just nu på att läsa Världens lyckligaste kvinna av Jessica Knoll. Har inte kommit så långt ännu, men det är ingen tvekan om att det finns mycket mörker i berättelsen. Åh, så välskriven den är! 

Veckans ord: L

 
Det är dags för Veckans ord hos enligt O, och vi har kommit fram till bokstaven L som dels är en av mina initialer, och dels är en av mina favoritbokstäver. Jag har en grej med siffror och bokstäver där jag tycker att vissa ser mer sympatiska ut än andra (detta lever kvar sedan barndomen och siffrorna i vår hiss på Virvelvindsgatan, jag tyckte att sjuan och femman såg stränga ut och fyran förebrående...) - L är definitivt en trevlig bokstav. 
 
Orden äro: 
 
lagom
 
leka 
 
liv
 
långsam
 
lördag 
 
Vi säger ofta att Sverige är landet lagom, och det finns en seglivad myt om att ordet endast existerar på svenska. Det är inte riktigt sant. Jag pratade med min kollega Sky häromdagen - hon är på ett utbyte i Sverige i ett halvår, anlände för en månad sedan och hon berättade om hur många likheter mellan Sverige och Kina hon har upptäckt. En av dem är just det här med lagom. Man kan även dra vissa paralleller mellan konfucianismen och schartauismen som var så stor i Bohuslän, just detta att man inte ska förhäva sig eller vara förmer, utan snarare tvärtom. Viveca Lärn pratade också om detta i förmiddags, enligt schartauanerna ska till exempel den som sjunger vackrast sjunga tystast i kyrkan. Hur som helst, det jag skulle komma till var Kina och den bästa bok av en kinesisk författare jag har läst utspelar sig visserligen i London men innehåller väldigt mycket Kina också - det är Kortfattad kinesisk-engelsk ordbok för älskande av Xiaolu Guo
 
Jag såg Den allvarsamma leken på bio i veckan, och läste boken av Hjalmar Söderberg förra hösten. Rekommenderar båda två, å det varmaste! 
 
Liv efter liv av Kate Atkinson var en av de mest intressanta böckerna jag läste förra året. Mycket bra och spännande grepp. 
 
Just nu läser jag Flykten av Jesus Carrasco och trots att det är en kort liten historia tycker jag att den är fruktansvärt långsam. Har försökt både med ljudboken och texten men tröttnar fort. Nu "måste" jag läsa ut den till min bokcirkelträff imorgon, så vi får väl se hur det går med det. Hittills har pojken mest legat i en grop... 
 
Jag läste alldeles nyligen Lotta Lundgrens fina matbok, Om jag var din hemmafru eller hur man får en vardag att smaka som en lördag. Jag kallar den för matbok snarare än kokbok, för i likhet med Nigellas böcker är texten emellan precis lika intressant som recept och matbilder. Läs den, vare sig du gillar matlagning eller inte!